Redan för över 2000 år sedan noterade Hippokrates, den västerländska medicinens fader, att alla sjukdomar börjar i tarmen. Idag har otaliga studier bekräftat konceptet att tarmens tillstånd är hörnstenen för hälsan. Trots detta lider nästan hälften av finländarna av olika mag- och tarmproblem. Tillfällig halsbränna eller enstaka matsmältningsbesvär behöver inte nödvändigtvis vara ett allvarligt problem, men andra mer kroniska tarmsjukdomar kan till exempel orsaka störningar i näringsupptaget, vilket direkt påverkar orken och livskvaliteten. Man brukar säga att du är vad du äter och tar upp.
Enligt den amerikanska NIDDK (National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases) beror matsmältningsproblem huvudsakligen på bakterier, parasiter, försvagning av tarmfloran, matsmältningssjukdomar och dålig kost. Den allmänna livsstilen i västvärlden, som inkluderar processad mat, frekvent antibiotikaanvändning samt oregelbundna måltider och småätande, skapar allt större utmaningar för magens sunda funktion.
Hur kan vi då bättre ta hand om magen, och därmed vår allmänna hälsa?
Endast 10 % av kroppens celler härstammar från människan; de återstående 90 % består av bakterier, svampar och mikroorganismceller som lever i kroppen. I tarmen lever uppskattningsvis cirka 500–1000 olika bakteriearter, och de väger tillsammans ungefär ett och ett halvt kilo. De vanligaste är Bacteroides, Clostridium, Fusobacterium, Bifidobacterium och Lactobacillus. Dessa så kallade goda bakterier är avgörande för immunsystemet, men deras balans är ständigt hotad. Det har bland annat konstaterats att bara en antibiotikakur förstör upp till 30 procent av hela tarmens bakterieflora och kan rubba tarmens bakteriebalans i upp till två år. Förutom antibiotika spelar kosten naturligtvis också roll: vissa livsmedel och ingredienser, såsom socker, godis, bakverk, alkohol och mejeriprodukter, matar kroppens skadliga bakterier och bidrar till att skapa en gynnsam miljö för tarmparasiter att frodas i. Lösningen ligger i att upprätthålla en hälsosam bakteriebalans samt en ren och tarmvänlig kost.
Socker är nödvändigt för kroppens funktion, eftersom bland annat hjärnan behöver glukos för att fungera. Trots detta har socker länge haft ett dåligt rykte – alla vet att i överdriven användning kan det skada tänderna, lagras som fett och vara beroendeframkallande. Konstgjorda sötningsmedel löste åtminstone delvis dessa problem: man kunde nu dricka lightläsk med bättre samvete, eftersom sötningsmedlen såg till att de inte gav kalorier eller hål i tänderna.
Det första konstgjorda sötningsmedlet upptäcktes redan 1879 när forskarna Ira Remsen och Constantin Fahlberg av misstag upptäckte sackarinets sötma efter att ha ätit med dåligt tvättade händer. År senare, 1901, blev sackarin Monsantos första produkt. Idag finns det hela 18 konstgjorda sötningsmedel godkända av EU, och deras användning sträcker sig från yoghurt till kalorifattiga läskedrycker och kosttillskott. Kanske har du någon gång lagt märke till tillsatsbeteckningarna E951, E954 eller E955 på förpackningen. Dessa är i vardagligt tal mer kända som aspartam, sackarin och sukralos. Sötningsmedel tas inte upp av kroppen och innehåller ingen energi, men de är ändå hundratals gånger sötare än vanligt socker; till exempel är sukralos cirka 500–600 gånger sötare än vanligt strösocker.
Vid en snabb anblick skulle man kunna tro att sötningsmedel är en utmärkt lösning för alla: man behöver inte avstå från att unna sig, och man kan äntligen säga adjö till tomma kolhydrater! Särskilt för dem som kämpar med diabetes eller övervikt verkade sötningsmedel erbjuda ett seriöst alternativ.
Eftersom sötningsmedel har använts ganska länge (aspartam kom ut på marknaden 1974 och sukralos 1991) har det gjorts en del studier om deras säkerhet och långtidseffekter. Vissa studier menar bestämt att sötningsmedel i små mängder är ofarliga för människor. Men många andra studier har dock avslöjat en rad olika hälsorisker. Användning av sackarin har till exempel konstaterats öka risken för blåscancer, och aspartam har visat sig påverka nervsystemet och serotoninnivåerna, vilket ökar risken för depression. (1, 2) Sukralos har också visat sig orsaka obehagliga biverkningar som uppblåsthet, diarré och illamående. Detta beror på att kvävegas bildas i kroppen när sukralos hamnar bland tarmbakterierna. En israelisk studie från 2015 har dock visat att personer som åt konstgjorda sötningsmedel hade en annorlunda bakterieflora i kroppen än de som inte använde sötningsmedel. (3) Detta påstående stöds också av professor och rådgivare till Världshälsoorganisationen (WHO), Juhana E. Idänpään-Heikkilä, som i sin ledare i Helsingin Sanomat dessutom betonar att sötningsmedel tvärtom till och med kan orsaka viktökning:
”Enligt färska studier passerar ämnena nästan oförändrade genom människans mag-tarmkanal och matsmältning. De förändrar dock tarmens mikroflora under sin passage, vilket resulterar i att bakteriefloran blir känsligare för vanliga sockerarter. Att gå ner i vikt genom att använda stora mängder konstgjorda sötningsmedel och undvika socker leder då till viktökning.” (4)
De senaste forskningsresultaten är alltså betydande, eftersom tarmbakterierna, som vi tidigare konstaterade, har en avgörande roll för vår hälsa.
Vad betyder denna information för idrottare och de kosttillskott de använder?
Äldre läsare minns säkert hur utbudet av kosttillskott var betydligt snävare för bara några år sedan. Vassle och malt blandades i en shaker, lite kakaopulver tillsattes för smaken, och sedan hoppades man att drycken inte skulle komma upp samma väg som den gick ner. Idag innehåller kosttillskott fler färg-, sötnings- och konserveringsmedel än vad man kan hålla reda på, och majoriteten av dem är konstgjorda.
Titta som jämförelse vilka sötningsmedel som finns i din återhämtningsdryck eller proteinpulver hemma. Det kan hända att förpackningen inte ens anger mängden sötningsmedel. Hur vet man då hur mycket sukralos det finns i ett kosttillskott, till exempel? En tumregel kan vara smaken. En produkt som smakar onaturligt sött eller industriellt innehåller förmodligen för mycket sötningsmedel, eftersom deras enda funktion är att dölja en dålig smak.
Hei. Olisin tuohon Megaforce tuotteen lisäaineisiin kommentoinut.
Itse olen sitä jo jonkin aikaa käyttänyt ja erittäin tyytyväinen.
Nuo lisäaineet mitä Force sisältää, niin määrä on niin pieni ettei elimistö edes reagoi siihen. Ja syy miksi sitä on laitettu, on että sillä leikataan tuotteen kirpeyttä, koska muuten tuote olisi niin vahvan makuista ettei sitä juuri kukaan voisi käyttää. Ja tuo määrä muuten ei ylitä edes Suomessa olevaa turvarajaa.
Eli, kaikki voivat täysin rauhassa tätäkin tuotetta käyttää..kuten minäkin.
Mielenkiinnolla odotan vastausta Soilen asialliseen kysymykseen. Se, että pyydette palautetta, mutta ette niihin vastaa, ei ole hyvän toimijan toimintatavan mukaista.
Teidän paljon ympäri YouTubeakin hehkuttamanne Megaforce sisältää myös SUKRALOOSIA, sekä ASESULFAAMI K.ta, mutta tieto tulee ilmi vasta, kun pitelee tuotetta käsissään ja lukaisee sisällyksen.. Sivuillanne annettu tieto tuotteen sisällöstä on aivan eri, kuin itse tuotteessa!
MIKSI???
Timo
27 september 2023
Ihminen ei tarvitse sokereita,eikä hiilihydraatteja lainkaan.
Oma maksamme tuottaa sen sokerin,mitä me tarvitsemme.
Minä luotan siihen ruokavalioon ,mitä esivanhempamme söivät aikojen alussa ja voin mainiosti.
Ihmisen evoluutio ei vaan mitenkään pysy elintarvike eikä lääketeollisuuden perässä.
Niiden perimmäiset intressit on tuottaa voittoa,eikä ihmiskunnan hyvinvoinnin parantaminen.
Märehtijän liha,sisäelimet ,sekä rasva (luomu) ovat ihmiselle puhtainta,sekä täydellistä ravinnetiheää ruokaa,joka myös imeytyy 80-90 prosenttisesti.
Muista kädellisistä “kasvissyöjistä” poiketen ihmisellä on unpisuoli,joka on se surkastunut suoliston osa,jota tarvittaisiin kasviperäisten kuitujen pilkkomiseen.
Lisäksi kasvien oksalaatit aiheuttavat ihmiselle paljon ongelmia ja tulehdusta. Oksalaatit estävät myös ravinteiden imeytymistä,jopa kokonaan. Esimerkkinä pinaatti,jossa on niin paljon oksalaatteja,että sen ravinnearvo on ihmiselle lähes nolla,mutta haitat ovat suuria.
Vasta kun uskalsin kyseenalaistaa ravitsemussuosituksia ja tutustuin aiheeseen Lions diet ,Carniovore ja oksalaatit,niin vuosikymmenien krooninen tulehdus keuhkoputkissani,eli astmani parantui kokonaan.Lisäksi ihottumat,nivelongelmat sekä muut vaivani katosivat kokonaan.
Mikään lääke,muu ruokavalio,tai hoito ei tuonut parannusta.
On hyvä muistaa,että lääke (myös osa luontaislääkkeistä) on pääasiassa vain oireenmukaista hoitoa,eikä parantamista.
Parantuminen lähtee siitä mitä syö ja juo.
Ruoalla voidaan vaikuttaa eniten siihen,mitkä noin 200 geenivirheistämme aktivoituvat ja mitkä sammuvat.
Ihmisellä on uskomaton kyky parantaa itsensä.
Parantumattomia sairauksia on lopulta vain muutamia ja loput ovat pääosin itse aiheutettuja,erityisesti aikuisiällä puhjenneet autoimmunisairaudet.